Serien Gränsen från utställningen Tråkiga Landskap, Skånes Konstförening, maj 2015.
foto: JLSchou
En linje på kartan.
På insidan är Malmö
på utsidan Burlöv, Staffanstorp, Svedala, Vellinge.
En linje med högst påtagliga verkningar
som är alldeles vardagliga och självklara
för oss som lever i detta landskap
men i grunden en ren konstruktion.
Bronsålders-människan som har präglat samma landskap
med monument som är mycket synliga och påtagliga
hade inte förstått ett dugg.
Jag är nyfiken på hur människan formar landskapet.
En kommungräns
är på sätt och vis ett mycket markant uttryck
den etablerar landskapet som
politiskt och historiskt.
Men den är samtidigt i stort sett osynlig i landskapet.
Här är Malmös kommungräns.
Cirka 36 kilometer blev till 36 punkter på ett år
tre punkter varje månad från augusti 2009.
De flesta fram och tillbaka på cykel, utom på vintern
för det var snö i tre månader 2010.
Kustlinjen saknas fortfarande.
Cirka 24 kilometer.
Två kilometer i månaden
Kanske det blir 2015 till 16.
Varför inte?
Man kan tänka mycket
om nu
om fram och tillbaka i tiden
om gränser
om att vara på rätt och fel sida
om vad det betyder för människan och landskapet
när man ser på världen från ett kommungräns-perspektiv.
Finn Larsen 2015
Tråkiga Landskap presenterade förutom Finn Larsen även Christina Capetillo, Jeanette Land Schou och John Webb.